Att välja rätt investeringsstrategi är en av de mest grundläggande, men också viktigaste, delarna i att bygga en stabil ekonomisk framtid. En central fråga som ofta dyker upp är valet mellan aktiv och passiv fondförvaltning. Båda metoderna har sina egna styrkor och svagheter, och det finns inget universellt svar på vilken som är ‘bäst’. Istället handlar det om att förstå skillnaderna och avgöra vilken strategi som bäst lirar med just din investeringsstil, din tidshorisont och hur mycket risk du är bekväm med. Låt oss dyka ner i vad aktiv och passiv förvaltning innebär så att du kan fatta ett välgrundat beslut för ditt sparande.
Passiv fondförvaltning: Att följa marknaden
Vad innebär passiv fondförvaltning?
Passiv fondförvaltning, ofta synonymt med indexfonder, handlar i grunden om att följa med strömmen snarare än att försöka simma snabbare. Målet är inte att överträffa marknaden, utan att så nära som möjligt spegla avkastningen hos ett specifikt marknadsindex, till exempel det svenska OMXS30-indexet, amerikanska S&P 500 eller ett bredare globalt index. Om indexet stiger med 7%, siktar den passiva fonden på att leverera en avkastning strax däromkring, minus fondens (ofta låga) avgift. Dessa fonder är vanligtvis lätta att identifiera då de ofta har ‘index’ i namnet och deras strategi att följa ett visst index beskrivs tydligt i fondens prospekt eller faktablad. Den underliggande filosofin bygger ofta på teorin om effektiva marknader – att aktiekurserna i stort sett redan reflekterar all tillgänglig information och därmed bolagens rimliga värde. Ur detta perspektiv blir det extremt svårt, för att inte säga omöjligt, att konsekvent ‘slå marknaden’ genom att aktivt välja aktier. För investerare som delar denna syn kan en passiv strategi kännas både logisk och trygg. Fonden investerar brett i de aktier som ingår i det valda indexet, proportionerligt efter deras vikt i indexet, utan att någon förvaltare aktivt försöker plocka vinnare eller undvika förlorare.
Fördelar med passiv förvaltning
Den passiva strategin kommer med flera attraktiva fördelar. För det första erbjuder den ofta en lägre risk jämfört med många aktivt förvaltade fonder, tack vare den breda diversifieringen som följer med att investera i ett helt marknadsindex. Du blir inte lika sårbar för enskilda bolags upp- och nedgångar. För det andra är kostnaderna nästan alltid betydligt lägre. Eftersom fonden inte kräver ett stort team av analytiker som ständigt letar efter nästa guldkorn, och handeln i fonden är minimal (oftast justeras innehaven bara när indexet ändras), blir förvaltningsavgifterna och transaktionskostnaderna låga. Dessa låga avgifter gör att en större del av den faktiska marknadsavkastningen tillfaller dig som investerare. Dessutom slipper du ‘förvaltarrisken’ – risken att en aktiv förvaltare fattar dåliga beslut och underpresterar. Passiva fonder är också transparenta; du vet precis vad du äger eftersom innehaven speglar indexet. Slutligen är de ofta utmärkta för långsiktigt sparande och kräver minimalt underhåll; portföljen behöver sällan justeras mer än kanske någon gång per år.
Nackdelar med passiv förvaltning
Men att bara följa med har också sina begränsningar. Den största nackdelen är att en passiv fond per definition aldrig kan överträffa sitt jämförelseindex (snarare underprestera något på grund av avgifter). Om ditt mål är att få en bättre avkastning än genomsnittet, är passiv förvaltning inte rätt väg. En annan viktig aspekt är marknadsberoendet. Passiva fonder måste vara fullinvesterade i marknaden och följer indexet slaviskt, både uppåt och nedåt. När marknaden faller, faller också värdet på din indexfond. En aktiv förvaltare har, åtminstone i teorin, möjligheten att minska risken genom att sälja av innehav och öka kassan i oroliga tider, en flexibilitet som passiva fonder saknar. Du är helt enkelt utlämnad till marknadens svängningar. Dessutom innebär indexföljandet att du investerar i *alla* bolag i indexet, även de som kanske är övervärderade eller har svaga framtidsutsikter, bara för att de ingår.
Aktiv fondförvaltning: Jakten på överavkastning
Vad innebär aktiv fondförvaltning?
Motsatsen till att passivt följa strömmen är aktiv fondförvaltning. Här är målet uttalat: att överträffa ett specifikt jämförelseindex och leverera en bättre avkastning än marknadsgenomsnittet. Detta uppnås genom att en eller flera fondförvaltare, ofta med stöd av analytiker, aktivt fattar beslut om vilka värdepapper fonden ska investera i, när de ska köpas och när de ska säljas. Förvaltaren använder sin kunskap, erfarenhet och olika analysmetoder för att identifiera felprissättningar på marknaden eller bolag med särskilt goda framtidsutsikter. Analysen kan ske ‘top-down’, där man först analyserar makroekonomiska trender och branscher för att sedan välja bolag, eller ‘bottom-up’, där fokus ligger på att hitta attraktiva enskilda bolag oavsett den övergripande marknadsbilden. Många aktiva förvaltare, som de hos Nordea Funds, betonar vikten av djupgående bolagsanalys med en långsiktig horisont (t.ex. 3-5 år) för att hitta verkligt värde bortom kortsiktiga marknadssvängningar.
Potential och fördelar med aktiv förvaltning
Den främsta lockelsen med aktiv förvaltning är potentialen att generera en högre avkastning än vad en passiv indexfond kan erbjuda. En skicklig förvaltare som lyckas identifiera undervärderade pärlor eller förutse marknadstrender kan ge spararna ett rejält försprång. En annan viktig fördel är flexibiliteten. Aktiva förvaltare är inte bundna att följa ett index slaviskt. De kan välja att undvika vissa aktier eller sektorer som de anser vara övervärderade eller för riskfyllda. I tider av marknadsoro kan de också öka andelen likvida medel (kassa) i portföljen för att dämpa fallet, en möjlighet som passiva fonder saknar. Vissa argumenterar också för att aktiv förvaltning kan ha större potential i vissa marknadsmiljöer, exempelvis när marknaden är väldigt koncentrerad till ett fåtal stora bolag (som gruppen teknikbolag känd som ‘Magnificent Seven’, en samling stora amerikanska teknikföretag som stått för en stor del av börsuppgången på senare tid) och det kan finnas oupptäckta möjligheter bland mindre bolag, eller när stigande räntor gör bolagens värdering mer differentierad och fundamental analys viktigare.
Risker och nackdelar med aktiv förvaltning
Men jakten på överavkastning är inte gratis och inte utan risker. Den mest uppenbara nackdelen är kostnaderna. Aktiv förvaltning kräver mer resurser i form av analytiker, research och frekventare handel, vilket leder till högre förvaltningsavgifter och transaktionskostnader (courtage). Dessa kostnader äter direkt av din potentiella avkastning och innebär att fonden måste prestera betydligt bättre än indexet bara för att gå jämnt upp med en billig indexfond efter avgifter. Den andra stora risken är att förvaltaren helt enkelt misslyckas. Historiska studier, exempelvis från SPIVA (en forskningsgren av S&P Dow Jones Indices), visar genomgående att en majoritet av aktivt förvaltade fonder *inte* lyckas slå sina jämförelseindex över tid, särskilt när man räknar med avgifterna. Att välja rätt aktiv fond och rätt förvaltare är alltså en utmaning i sig – du är beroende av förvaltarens skicklighet. Dessutom kan den aktiva strategin i sig (aktiv risk) leda till resultat som avviker kraftigt från marknaden, både positivt och negativt. Även om avgifterna för aktiv förvaltning har börjat pressas nedåt något, är de fortfarande en betydande faktor att väga in.
Hur utvärderar man fonder och strategier?
Nyckeltal som avslöjar mer än etiketten
Etiketterna ‘aktiv’ och ‘passiv’ ger en grundläggande bild, men för att verkligen förstå hur en fond arbetar kan det vara värt att titta på några specifika nyckeltal. Ett sådant är omsättningshastigheten, som mäter hur stor del av fondens innehav som byts ut under ett år (beräknat som lägsta värdet av köp eller sälj dividerat med genomsnittlig fondförmögenhet). En låg omsättningshastighet (t.ex. under 0,3 eller 30%) tyder ofta på en mer långsiktig ‘köp-och-behåll’-strategi, vilket är vanligt i passiva fonder men också i vissa aktivt förvaltade fonder med långsiktigt fokus. En hög omsättningshastighet indikerar istället att förvaltaren handlar mer frekvent, vilket kan vara ett tecken på en mer kortsiktig strategi och leder ofta till högre transaktionskostnader. Andra mått som kan ge insikt är ‘active share’ och ‘tracking error’. Active share visar hur unik fondens portfölj är jämfört med index (en högre siffra, t.ex. över 60-80%, indikerar en mer unik och aktivt vald portfölj), medan tracking error visar hur mycket fondens avkastning brukar svänga bort från indexets avkastning (ett högre värde betyder större avvikelser). En fond kan kalla sig aktiv, men ha en låg active share och ett lågt tracking error, vilket innebär att den i praktiken ligger ganska nära sitt index – en så kallad ‘indexkramare’. Då betalar du potentiellt en hög avgift för en förvaltning som inte skiljer sig nämnvärt från en billigare indexfond. Genom att titta på dessa nyckeltal, tillsammans med fondens uttalade strategi och avgiftsstruktur, kan du få en djupare förståelse för om fondens arbetssätt stämmer överens med dina egna preferenser.
Historisk prestation och framtidsutsikter
När vi tittar bakåt i tiden är bilden ganska tydlig: passiv förvaltning har ofta levererat bättre resultat för den genomsnittlige investeraren än aktiv förvaltning, framför allt på lång sikt och efter att avgifter dragits av. Studier från bland annat S&P Dow Jones Indices (SPIVA) visar år efter år att en stor majoritet av aktiva fondförvaltare i de flesta kategorier misslyckas med att slå sina jämförelseindex. Faktum är att data visar att nästan 90% av amerikanska aktieförvaltare har underpresterat jämfört med sina index under en femårsperiod (fram till 2024). Detta har lett till en stadig trend där allt mer kapital flyttas från aktiva till passiva strategier. Enligt data från Morningstar Direct är nu en betydande andel (cirka 38% globalt 2023, med en ökning på ca 2% per år sedan 2015) av de globala fondtillgångarna placerade i passiva fonder, och inflödet har varit starkt under många år. Betyder detta att aktiv förvaltning är dödsdömd? Inte nödvändigtvis. Det finns som sagt argument för att vissa marknadsmiljöer kan gynna aktiva strategier. När marknaden drivs av ett fåtal högt värderade aktier, kan det finnas möjligheter för aktiva förvaltare att hitta värde i andra delar av marknaden. Vissa nischade marknader eller tillgångsklasser kan också vara mindre effektiva, vilket ger skickliga förvaltare större utrymme att skapa överavkastning. Dessutom kan aktiv förvaltning spela en viktig roll för investerare som vill fokusera på specifika teman, som till exempel hållbarhet. Fonder som BMC Global Select fund (klassad som Artikel 8 enligt SFDR) visar hur aktiv förvaltning kan användas för att främja miljömässiga och sociala egenskaper genom att aktivt välja in, välja bort och påverka bolag, något som är svårare att uppnå med en ren indexstrategi. Framtiden får utvisa om pendeln svänger tillbaka till förmån för aktiv förvaltning, men just nu har passiva strategier ett starkt historiskt facit och en växande popularitet.
Att bygga din egen bro – kombinera strategierna
Valet mellan aktivt och passivt behöver inte vara svart eller vitt. För många investerare kan en kombination av de båda strategierna vara en klok väg framåt. Detta kallas ofta för en ‘kärn-satellit’-strategi. Kärnan i portföljen kan bestå av breda, billiga passiva indexfonder som ger en stabil grundexponering mot marknaden till låg kostnad. Runt denna kärna kan man sedan bygga ‘satelliter’ av aktivt förvaltade fonder. Dessa satelliter kan användas för att försöka skapa extra avkastning, så kallad ‘alfa’ (ett mått på den riskjusterade överavkastningen jämfört med vad marknaden eller indexet gett), i specifika regioner, branscher eller teman där man tror att aktiv förvaltning kan göra skillnad, eller där man har stark tilltro till en viss förvaltares expertis. Det kan handla om tillväxtmarknader, småbolag, eller just fonder med en specifik inriktning som hållbarhet. Denna blandade strategi låter dig dra nytta av fördelarna från båda världar: de låga kostnaderna och den breda diversifieringen från passiv förvaltning, kombinerat med potentialen för överavkastning och flexibiliteten från aktiv förvaltning. Även stora institutionella investerare, som exempelvis AP7 i det svenska premiepensionssystemet, använder sig av strategier som kombinerar systematisk, bred marknadsexponering (liknande passiv) med ett uttalat mål om att skapa aktiv överavkastning. Hur du viktar mellan kärna och satelliter, och vilka typer av fonder du väljer, beror helt på din egen risktolerans, dina mål och din tro på de olika strategierna.
Navigera ditt val – en personlig kompass för fonddjungeln
Så, aktiv eller passiv förvaltning – vad landar vi i? Som du säkert förstått nu finns det inget enkelt svar som gäller för alla. Valet är djupt personligt och bör reflektera vem du är som investerare. Är du främst ute efter en enkel, billig lösning som ger dig marknadens avkastning över tid, och tror du att det är svårt att konsekvent slå marknaden? Då lutar det troligen åt passiva indexfonder. Är du istället villig att betala lite mer i avgifter för chansen att få en högre avkastning, och tror du att skickliga förvaltare faktiskt kan hitta guldkornen och navigera marknadens svängningar? Då kan aktiv förvaltning vara värt att överväga, förutsatt att du gör din hemläxa och väljer fonder med omsorg. Tänk på din egen finansiella plan och strategi. Är din approach att tryggt följa flocken för att minimera riskerna och kostnaderna (passivt)? Eller är du beredd att ta en kalkylerad risk och aktivt leta efter de bästa möjligheterna (aktivt), även om det innebär en högre ansträngning och potentiellt högre kostnader? Fundera också på vad som är viktigt för dig utöver ren avkastning. Vill du att dina pengar ska arbeta i linje med specifika värderingar, som hållbarhet? Då kan aktiv förvaltning erbjuda fler verktyg, som möjligheten att välja bort eller påverka bolag. Det viktigaste är inte *vad* du väljer, utan *att* du gör ett medvetet val baserat på kunskap om alternativen och en förståelse för hur de passar in i din långsiktiga plan. Den kunskapen är grunden till ekonomisk frihet och trygghet.